Om legionellabakterien

Legionellabakterier förekommer naturligt i sjöar, vattendrag, grundvatten och jord. I dessa naturliga miljöer utgör legionellabakterien sällan någon risk för smitta. För att få en tillväxt av som ger halter där legionellabakterien innebär en risk för infektion krävs att legionellabakterien etablerar sig i ett konstruerat vattensystem, exempelvis i fastighetens tappvattensystem.

Tillväxten av bakterierna sker främst i temperaturintervallet mellan 20–45 °C och inuti amöbor som finns i systemens biofilm. Därför är det itappvattensystem, vattentankar, bubbelpooler, duschar, öppna kylsystem och vatten i ventilationssystem som legionellabakterier har hittats.

Den vanliga strategin för att begränsa riskerna är att se till att bakterierna inte får möjlighet att föröka sig i fastigheternas VVS-installationer och att bygga robusta system.

Flera faktorer har betydelse för att legionellabakterierna ska kunna föröka sig. Några av dessa är:

• Bakterierna behöver näring. De ämnen som normalt finns i kommunalt vatten är tillräckliga för bakterien. Legionellabakterier har också goda möjligheter att leva och föröka sig i de biofilmer som byggs upp på innerväggar i installationer.
• Bakterier behöver syre. De dör i syrefattigt vatten, till exempel i värmesystem.
• Rätt temperatur. Bakterierna överlever i vattentemperaturer under 20 °C och de kan föröka sig i vatten vid 20–45 °C.
• Stillastående eller långsamt strömmande vatten ger gynnsamma förhållanden för bakterien.

Familjen Legionellaceae består av många olika arter men det är främst Legionella pneumophila som orsakar sjukdomarna. En infektion av legionellabakterier kan ibland orsaka allvarlig lunginflammation och kallas då för legionärssjuka. Bakterien kan också orsaka mindre allvarlig febersjukdom som kallas pontiacfeber.

Att dricka vatten med legionellatillväxt är ofarligt, smitta sker via inandning av små vattendroppar, så kallade aerosoler.

Läs mer på Folkhalsomyndighetens hemsida.